Ekonomi är dels en vetenskap, dels en praktisk tillämpning som berör användningen och fördelningen av resurser, i synnerhet finansiella resurser (pengar). Inom dessa två betydelser behandlas händelser som tillverkning, distribution, handel och konsumtion av varor och tjänster. En tredje användning av ordet ekonomi är en bedömning av något med ekonomiska mått som sammanfattas i uttryck som ”det är bra/dålig ekonomi” förknippat med detta något och särskilt angående lönsamheten.
”På den privata oeconomien stödjer sig den allmänna, så at intet rike kan bestå utan privat oeconomie.” Carl von Linné, 1746.[1]
Ekonomi som företeelse är ett system bestående av enskilda personer, företag och länder som studeras i olika sammansättningar. Dess aktörer möts på en marknad där ekonomiskt utbyte sker[2]. Ibland sker en särskiljning mellan reala ekonomin (marknaden för varor och tjänster) och finansiella ekonomin (marknaden för pengar och värdepapper). Exempelvis kan vid samma tidpunkt den reala ekonomin bedömas som dålig och den finansiella ekonomin som god.
Ekonomi som vetenskap uppdelas i företagsekonomi och nationalekonomi. Företagsekonomi studerar företag, samt deras kunder, leverantörer och personal. Ofta studeras specifika företag för att dra mer allmängiltiga slutsatser. Inom företagsekonomi finns ämnesområden som ekonomistyrning, finansiering, ledarskap, organisationsteori, marknadsföring och redovisning. Nationalekonomi har två huvudområden: Makroekonomi (större aggregerade ekonomier som länder studeras på övergripande sätt) och mikroekonomi (hur aktörer som företag beslutar och gör studeras, men inte sällan ospecifika företag).
Vad är definitionen av ekonomi?
En klassisk definition av ekonomi är: Hantering av begränsade resurser.
Med ”resurser” ovan innefattas pengar, men även andra former av resurser som människors tid och kunskaper. Pengar har fördelen att de lättare kan kvantifieras (sättas siffror på) och tar därför ofta en huvudroll inom ekonomi. ”Begränsade” innebär att totala mängden av en resurs som finns vid en tidpunkt har en viss maximal nivå och även att resurserna kan vara fördelade mellan olika aktörer, varför en enskild aktör inte har hela total mängden av resurserna. ”Hantering” avser den förvaltning som utförs i form av beslut och ageranden. Det är flera olika aktörer samtidigt som gör hanteringen. (Men i sin ursprungliga betydelse av ekonomi var hanterandet tolkat som att ske inom ett hushåll).
En utökad definition av ekonomi är: Hantering av begränsade resurser i ett tillstånd med obegränsade önskemål från människor.
”Obegränsade önskemål” är ett uttryck för efterfrågan på resurser. Detta är något som diskuteras i fler avseenden. Är det verkligen så att människor vill ha ”allt”? Behöver människor dämpa sina önskemål och inte förbruka resurser, även om de skulle kunna det?
Alfred Marshall, en professor i nationalekonomi, skrev läroboken Principles of Economics som länge var standardtexten för studier av nationalekonomi, den första utgåvan publicerades 1890 och sista utgåvan 1920. I den formulerade han följande definition av nationalekonomi som till synes fångar vetenskapen ekonomi i stort:
”[…] Economics, is a study of man’s actions in the ordinary business of life”. Alfred Marshall, 1890[3]
Var kommer ordet ekonomi ifrån?
Ordet ekonomi kommer från latin i form av ordet ”oeconomia”, som i sin tur hämtades från grekiska ”oikonomia” (klassisk grekiska: οἰκονομία). I äldre tid användes den latinska formen av ordet i Sverige, det talar för att svenska ordet inte kom via medelfranska ”yconomie”, utan kom direkt från latin till svenskan. Ordet ”oekonomien” (ekonomin) återfinns i skrift på svenska i vart fall sedan 1587[4]. I titeln för en bok från 1730 finns ordet ”oeconomia” och där texten i övrigt på svenska[5].
Ord likt svenska ekonomi återfinns i flera språk idag som: economie (holländska), ökonomie (tyska) och économie (franska). På engelska språket började ”economy” användas i sin nuvarande betydelse i vart fall ca 1650.
Vad betyder ordet ekonomi ursprungligen?
Ordet ekonomi kommer ursprungligen från grekiska ”oikonomia” (”οἰκονομία”) eller ”oikonomos”, som är uppbyggda från delarna ”oikos” (hus), ”nemein” (att hantera) och ”nomos” (lag/regler kring beteende). Ordets betydelse i dess ursprung anges ofta som ”hanteringen och förvaltningen av ett hushåll”. Ett hushåll tänks ha haft begränsat med matvaror till förfogande och begränsade möjligheter att odla, varför förnuftig hantering av resurserna var centralt. Svenska ordet ”hushållning” ligger nära ursprungsordet ”oikonomia”.
I det grekiska språket uppkom tidigt ord för flera koncept användbara inom olika vetenskaper, därför det är vanligt att begrepp och ord inom vetenskap ofta har grekiskt ursprung eller senare är konstruerade utifrån grekiska.
Hur översätts ekonomi till engelska?
Vetenskapen ekonomi översätts till engelska som ”economics”. Men den översättningen fångar i första hand svenskans nationalekonomi, som alltså på engelska benämns ”economics”. Inom vetenskapen Sverige finns även begreppet företagsekonomi som saknar direkt översättning, men brukar vid översättning till engelska benämnas som ”business administration”. Ett vanligt misstag är att översätta företagsekonomi till ”business economics”. I USA används ”business economics” som beteckning för en mer tillämpad del av nationalekonomi (med vissa inslag hämtade från företagsekonomi). Vetenskapsområdet ekonomisk historia översätts som ”economic history” på engelska.
Det praktiskt observerbara fenomenet ekonomi översätts till engelska som ”economy”. Exempel: Sveriges ekonomi förbättrades under året, enligt en expert på nationalekonomi (engelska: Sweden’s economy improved during the year, according to an expert on economics).
Var studeras ekonomi?
I Sverige studeras ekonomi på olika utbildningsnivåer som gymnasium, yrkeshögskola, högskola och universitet. Det har föreslagits att ekonomi borde studeras redan i grundskolan i större omfattning, då främst privatekonomi och hushållsekonomi.
Var studeras ekonomi på universitet?
Ekonomi studeras på universitet på olika delar inom dess organisation, bland annat beroende på i vilket land det ligger. Separationen mellan företagsekonomi och nationalekonomi är större på universitet i USA än i Sverige. I USA studeras företagsekonomi på ”business school”, medan nationalekonomi ofta återfinns på en egen institution eller college. Exempelvis på Harvard University finns Department of Economics som etablerades 1897 som är separat från Harvard Business School om etablerades 1908[6]. Som jämförelse finns på Handelshögskolan i Stockholm både nationalekonomi och företagsekonomi.
Hur beskriver man ekonomi?
Ekonomi beskrivs främst med hjälp av kvantitativa mått som är olika beroende på vilken aktör det gäller. För att få en mer komplett bild av ekonomi används också kvalitativa beskrivningar.
Hur beskriver man en persons ekonomi?
En persons ekonomi kan beskrivas med mått som inkomst, kostnader, sparande, samt tillgångar och skulder. Bedömningen av en persons ekonomi sker med flera mått och inte enbart ett mått. Du kan ha en låg inkomst men kan trots det bedömas ha en bra ekonomi. Omvänt kan någon med en hög inkomst ändå anses ha en dålig ekonomi.
Hur beskriver man ett företags ekonomi?
Ett företags ekonomi beskrivs med mått som intäkter, kostnader, resultat, lönsamhet, belåningsgrad och eget kapital. Kompletterande mått som blivit vanligare är energianvändning och miljöpåverkan, framförallt för större företag. Med uttrycket ”det finns ingen ekonomi i verksamheten” menas att lönsamheten är för låg i det som företaget gör. I en sådan situation kan företaget försöka förbättra ekonomin med samma verksamhet eller byta inriktning för verksamheten.
”’Vinst’ och ’lönsamhet’ är två begrepp som i den allmänna samhällsdebatten ofta missförstås och sammanblandas”. Sven-Erik Johansson, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare ordförande i Redovisningsrådet[7]
Supervizion hanterar ekonomi för våra klienter så att deras företag förbättras. Vår erfarenhet är att nyblivna företagare agerar mer ekonomiskt efter att de förstått centrala begrepp som resultat (vinst eller förlust) och lönsamhet. Lönsamhet är ett mått som inkluderar hur mycket resurser som används (i form av eget kapital) för att skapa företagets resultat (vinst). På så sätt är lönsamhet kopplat till kärnan av vad ekonomi är enligt definitionen, det vill säga att hantera begränsade resurser på bästa sätt. Resursallokering är ett centralt problem inom ekonomi, måttet lönsamhet ger en indikation om den mängd eget kapital som används i företaget är allokerad till rätt företag. Kanske skulle ett företag med en annan typ av verksamhet kunna skapa bättre lönsamhet med samma mängd eget kapital?
För att få en mer komplett beskrivning av ett företags ekonomi är även information som inte alltid finns i företags balansräkning eller resultaträkning. Exempelvis kan ett varumärke som ägs av ett företag vara en tillgång av stort värde och som bidrar till företagets lönsamhet över lång tid, trots detta finns varumärket inte upptagen i balansräkningen som tillgång. Då kan kvalitativa beskrivningar av varumärket vara hjälpsamt för att ekonomin i företagets ska bedömas korrekt. Varumärken kan också beskrivas i form av kvantitativa mått, särskilt intressant är hur de ändrar sig över tid. Ett annat exempel är företagets personal som genom sin nivå av kunskap och kompetens kan särskilja sig från andra företag, därigenom påverkas ekonomin hos företaget positivt. Detta utan att kunskapen och kompetensen återfinns som tillgång i företagets balansräkning. Supervizion hjälper företag att utveckla varumärken som används av företag. Vi ger också råd till talangfulla och begåvade individer hur de kan utveckla kunskap och kompetens.
Hur beskriver man ett lands ekonomi?
För länder som Sverige beskrivs dess ekonomi ofta av nationalekonomer med makroekonomiska mått som BNP, bytesbalans (export och import) och inflation.
Ett särdrag med Sverige är att landets musikekonomi är stor. Export i form av rätten att använda tillgångar som omfattas av upphovsrätt eller är patent utgör en betydande del av Sveriges export.
Andra sätt att beskriva ett lands ekonomi är befolkningens livskvalitet och lycka, samt hållbarhet[8][9]. Dessa aspekter kan vara både ett resultat av och orsak till det som traditionellt mäts i pengar.
Varför är ekonomi viktigt?
Ekonomi är viktigt för att maximera nyttan som fås av resurser som finns i begränsad mängd. Exempelvis kan två personer som frivilligt gör ett byte av varor skapa en bättre situation än om ett byte inte sker, en så kallad Paretoförbättring. Ekonomi bidrar också till att minimera slöseri av resurser.
Vad är ekonomisk?
När du är ekonomisk tillämpar du principer inom ekonomi för dina beslut och ageranden. Med att vara ekonomisk menas ofta att kostnadsmedvetenhet och långsiktighet är en del av de överväganden du gör. Exempelvis vid inköp gör du aktivt jämförelser av fördelar och kostnader mellan alternativ, hur länge alternativen kan användas och beaktar din budget.
Hur fungerar ekonomin?
Ekonomin fungerar genom att priset på varor och tjänster medför att resurserna används på bästa möjliga sätt och av rätt användare, i vart fall i en stiliserad marknadsekonomi enligt en klassisk teori. Verklighetens ekonomi i alla länder är dock blandekonomier mellan ren marknadsekonomi och ren planekonomi. Det finns exempelvis olika regleringar som införts. Vidare har allt som människor bryr sig om och värdesätter dock inte fått ett pris i verkligheten, men kan ändå argumenteras för att vara en del av ekonomin.
Företeelsen ekonomi studeras från olika perspektiv inom ekonomisk vetenskap. Hur ekonomi fungerar kan ges olika förklaringar som inte är samstämmiga inom olika delar av vetenskapen om ekonomi. Ett exempel om guld kan illustrera detta. Finansiell teori kan hävda att guld har ett pris på marknaden, men saknar värde eftersom guld inte ger något fritt kassaflöde i sig självt (baserat på teori om diskonterat kassaflöde). Marknadsföringsteori kan hävda att guld även har ett värde (baserat på teorier om användning och upplevelse). Företeelsen ekonomi är komplex och omfattande, den förstås bättre om vetenskapens olika perspektiv kombineras.
Vem är ekonomins fader?
Ekonomins fader brukar internationellt sägas vara Adam Smith. Han publicerade 9 mars 1776 boken som i kortform benämns The Wealth of Nations[10] (den svenska översättningen är ”Nationernas välstånd”), boken anges som starten på modern ekonomi som vetenskap. Priser och resultat (vinster) menade Smith fungerar som en osynlig hand som vägleder samhället, jämför med ekonomi som ”hantering av begränsade resurser”. Adam Smith var moralfilosof, ett brett vetenskapsområde på den tiden, och han gav legitimitet till att göra vinst på hederligt företagande och handel. På så sätt skulle hela samhället få uppleva fördelar som kollektiv. Att han var moralfilosof bidrog till att hans idéer fick större acceptans och spridning.
Några av Adam Smiths tankar hade 11 år tidigare publicerats av Anders Chydenius, en svensk präst och riksdagsledamot bosatt i Österbotten i nuvarande Finland. I skriften Den nationnale winsten från år 1765 beskriver Chydenius hur ekonomi fungerar[11]. Konceptet med en ”osynliga hand” som vägleder i ekonomin återfinns, men benämns inte som sådan explicit av Chydenius. Det som betalar sig bäst får varje individ att spontant att söka sig till yrket och handeln. Arbetet med högst värde för samhället blir bäst betalt. Detta är också moraliskt korrekt enligt prästen Chydenius, eftersom alla behandlas lika och det sker inte på bekostnad av andra. Den vinst som skapas är måttet som vägleder till att göra gott. Fördelen för samhället är överlag att omfattande regleringar för att styra ekonomin inte krävs (jämför med planekonomi).
”[…] hwar enskildt söker sjelfmant up det stället och den näring där han bäst ökar den Nationnale winsten, om författningarna intet stänga honom därifrån. […] Det arbete betalas altid bäst, som hafwer högsta wärdet, och det sökes hälst, som bäst betalas.” Anders Chydenius, 1765
Adam Smith var förutom ekonomi även intresserad av de olika konstarterna. Genom osynliga handens vägledning skulle en ökning av den samlade välståndet öka i samhället och på så sätt ge utrymme för mer efterfrågan för musik, litteratur och teater etc. Smith funderade också på hur konstformerna förhöll sig till varandra i essän Of the Affinity between Music, Dancing, and Poetry som publicerats i Edinburgh Review[12]. Hans slutsats vara att rytm var grundläggande:
- Rytm organiserar ljudet i musik
- Rytm organiserar kroppens rörelse i dans
- Rytm organiserar metriken i poesi
Supervizion är en grupp företagskonsulter som arbetar i skärningspunkten mellan ekonomi, konstarterna och vetenskap. Klienter inom musik, dans, film/TV, litteratur mm får råd om ekonomi och deras företagande hanteras genom vår ekonomitjänst business management.
Källor
[1]von Linné, Carl (1746). Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné. Afd. 1. 1:29. Stockholm, 1908-1922.
[2] Helgesson, C.-F., Kjellberg, H., & Liljenberg, A. (Red.). (2004). Den där marknaden: om utbyten, normer och bilder. Lund: Studentlitteratur.
[3] Marshall, Alfred (1890). Principles of Economics. Vol. 1 (First ed.). London: Macmillan. s.1.
[4] Petri, Laurentius (1587). Om kyrkio stadgar och ceremonier, hurudana och huilka man vthi een christeligh församling bruka må eller ey. Ehn liten rettelse. Ther och swarat warder til några, både the papisters, och andra wåra wedersakares insaghor, förwitelser, och calumnier. Wittenberg
[5] Oeconomia eller hushålds-book. s.5. 1730 Stockholm: sal. Andr. Biörkmans enckia
[6] Mason, E. S., & Lamont, T. S. (1982). The Harvard Department of Economics from the Beginning to World War II. The Quarterly Journal of Economics, 97(3), 383–433.
[7] Johansson, Sven-Erik (1995). Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt. Lund: Studentlitteratur. S.12.
[8] OECD (2026). OECD Well-being Data Monitor. Hämtad 2026-07-16 från https://www.oecd.org/en/data/tools/well-being-data-monitor.html
[9] UN (2024). Welcome to the E-Handbook on Sustainable Development Goals Indicators’ page. Hämtad 2026-07-16 från https://unstats.un.org/wiki/spaces/SDGeHandbook/pages/34505092/Home
[10] Smith, Adam (1776). An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations.
[11] Chydenius, Anders (1765). Den nationnale vinsten. Stockholm: Lars Salvius
[12] Smith, Adam ( ). Of the Affinity between Music, Dancing, and Poetry. Essays on Philosophical Subjects.
